En pump sätts på prov: ett reportage
När en pump behöver testas på KSB är det dags för Uwe Baier att ta ett nattskift. Den här gången ska han testa en matarvattenpump till en kraftstation.
När en pump behöver testas på KSB är det dags för Uwe Baier att ta ett nattskift. Den här gången ska han testa en matarvattenpump till en kraftstation.
Innan det blir hektiskt tar Uwe Baier en klunk från sin cola-flaska. ”Det kommer att bli en lång dag på jobbet”, säger han och kavlar upp ärmarna på sin röda tröja. Det är dags att återigen testa en pump.
Industrimekanikern har många sådana tester bakom sig: 52-åringen har arbetat på KSB sedan 1978. Baier är pumptestare – och som sådan är han en viktig person på företaget. Att ta ett längre skift ibland är inga problem för honom. ”Det innebär att jag kan ta sovmorgon i morgon, dessutom är det så lugnt och fridfullt här på natten”, säger han och blickar upp mot kvällshimlen. Tillsammans med sin kollega Ralf Kirsch ska han snart kontrollera de pumpparametrar som överenskommits med kunden. ”Vi tittar på hydraulvärden som flödeshastighet och huvudvärde samt ineffekt.
Vi beräknar och verifierar också pumpens effektivitet, testar det mekaniska systemet och kontrollerar om friktion eller läckage förekommer”, förklarar Baier. Den här gången är kunden SEC (Saudi Electric Company). Pumpen som ska testas är en CHTD 6/6 som ska användas som matarvattenpump i ett kraftverk i Saudiarabien.
CHTD 6/6 väger 13 100 kg och är 3,22 meter lång, 1,69 meter hög och 1,49 meter bred. Den måste klara temperaturer på upp till 175 grader Celsius och kunna pumpa upp till 1 200 kubikmeter vatten per timme.
Test efter test
Precis innan de ska börja testa börjar det regna. Stora droppar smattrar mot stålplåtsfasaden på testbyggnaden samtidigt som dess motorer brummar, surrar och knastrar och lukten av olja ligger tung i luften. CHTD 6/6 står mitt i rummet omgiven av en lyftplattform, pallar och hyllor med olika vattenrördelar, tätningselement, rör, tryckringar och kopplingar sorterade i lådor.
Nu är det dags för pumpen att testas. Först ska de testa pumpen i kallt tillstånd vid en temperatur på 25 grader Celsius. Kallprovningen, som den kallas, inbegriper även att testa vibrationer och bullernivåer. Flera små mikrofoner och högtalare placeras ut på ett avstånd av en till två meter från pumpen. Dessutom fästs ledningar vid pumpen vid flera punkter och ansluts till resistanstermometrar och vibrationsmätningsanordningar. Man skulle faktiskt kunna jämföra det med en patient på intensivvårdsavdelningen, men det finns en viktig skillnad: det här är en pump med perfekt hälsa.
El på beställning
Två män betraktar kritiskt händelseförloppet på den 900 kvadratmeter stora provningsanläggningen: en inspektör från den japanska tillverkaren Hyundai Heavy Industries som bygger det koleldade kraftverket och en inspektör från den saudiska kraftverksoperatören SEC. Språkbarriärer är inga problem eftersom männen kommer från de tyska delstaterna Hessen och Saarland. De tar en mängd bilder av pumpen; både närbilder och detaljbilder. Deras uppgift är att dokumentera pumpens skick före och efter testkörningen.
Under tiden tittar Uwe Baier på klockan. ”Det är dags. Strömmen är tillgänglig från klockan åtta på kvällen. Jag beställde den från det kommunala kraftverket för tre dagar sedan”, säger han. Kvällens pumptest kräver otroliga 18 megawatt el – nästan lika mycket kraft som används av två och ett halvt höghastighetståg. ”Man kan inte få den mängden energi från en väggkontakt.”
Medan solen går ner utanför startas pumpen upp inuti testbyggnaden och ineffekten ökas.
Man tar inga risker
Pumpen utsätts nu för en varmprovning i cirka en och en halv timme, vilket innebär att den värms upp till en temperatur på 175 grader Celsius. Under varmprovningen utryms testanläggningen och dörrarna låses. ”I det här skedet får ingen vistas där inne.
Pumpen kan generera tryck på upp till 500 bar och det kan också bli mycket högljutt, till exempel om det uppstår en läcka. Så det är inte en risk vi är beredda att ta”, förklarar Uwe Baier och återvänder till kontrollstationen. Där är han skyddad av extra kraftigt glas när han tittar ner i testanläggningshallen som sträcker sig över ca 10 000 kvadratmeter.
Kontrollstationen är hans revir. Han har arbetat här i många år – och mycket har förändrats sedan han började. ”När jag gjorde min sluttentamen 1982 var jag tvungen att lämna in pappersdokument, nu behöver jag snarare kunna hantera en dator”, säger han.
Uwe Baier har hållit jämna steg med den tekniska utvecklingen, och nu är kontrollrummet hans hemmaarena. Hans blick växlar mellan den uppkopplade pumpen som befinner sig en våning nedanför hans kontor och de fyra monitorerna på hans skrivbord, vilkas skärmar flödar över med siffror och ljus i grönt, lila och rött.
Skärmarna visar alla parametrar som testas, samtidigt som de två kundrepresentanterna som bevittnar acceptansprovningen i rummet intill kan övervaka fakta och siffror på sina egna skärmar. De värden som överenskommits med KSB kan således observeras och verifieras.
Som smort
Det finns en påtaglig känsla av spänning i luften. Kommer pumpen att klara de påfrestningar som testet medför? I sådana ögonblick skulle man kunna höra en knappnål falla. Men Uwe Baier lutar sig tillbaka i sin kontorsstol och tar ytterligare en klunk från sin cola-flaska. Mannen bredvid honom är Ralf Kirsch: en industrimekaniker precis som Baier som varit anställd hos KSB i över 31 år.
Två KSB-ingenjörer och en elektriker har också fullt upp i kontrollstationen. Medan elektrikern hjälper Uwe Baier att testa pumpen finns de två ingenjörerna tillgängliga för att svara på frågor från kundernas representanter. Hittills har allt gått som smort. Även om det inte finns några problem att rapportera är adrenalinnivåerna höga hos alla inblandade. Med undantag för Uwe Baier som förblir avslappnad – han kan tydligen absorbera all slags stress.
Pumpen värms gradvis upp till cirka 175 grader Celsius samtidigt som den bearbetar hundratals kubikmeter vatten. Det här timslånga testet är påfrestande – kommer CHTD 6/6 att kunna klara värmen och vattentrycket? Kommer den att vara lämplig att använda som matarvattenpump? Som alltid ser det ut som att pumpen kommer kunna hålla alla löften som KSB avgett.
För att de överenskomna parametrarna ska kunna kontrolleras exakt skapar Ralf Kirsch en logg över testresultaten. Alla inblandade kommer snart att få veta om testkörningen varit framgångsrik. Slutligen, vid midnatt, har resultaten kommit. Ja, testkörningen fick ett lyckat resultat. Pumpen är i gott skick och klar för avsedd användning. När spänningen lättat skakar man hand med varandra och drar en kollektiv suck av lättnad.
Låt nu allt svalna långsamt
Testet är visserligen över, men det är fortfarande arbete kvar. Det är nu Uwe Baiers jobb att se till att pumpen svalnar med cirka två grader Celsius per minut. För att uppå det leds vattnet som krävts för testkörningen in i en bassäng bredvid testbyggnaden och som rymmer 1 500 kubikmeter vatten. Här kyls det ner till 17 grader Celsius.
Processen möjliggörs tack vare den stora mängden rör som installerats i testanläggningens källare och som bildar en sluten vattenkrets där ca 35 000 liter vatten kan cirkulera.
Testanläggningens källare rymmer också drivenheten, enheten som testpumpen är monterad på, justeringsutrustningen, köld-/värmeväxlaren, kylvattentanken och den centrala oljeförsörjningen.
Uwe Baiers kollegor ska montera ner pumpen i morgon, men först och främst måste den svalna. Några dagar senare kommer den att rengöras, målas, packas i lådor och förberedas för sjötransport till Saudiarabien. Den kommer att anlända dit i september i år. Men det förefaller långt borta. Uwe Baiers arbete är klart. Han tar en sista klunk från sin cola-flaska och beger sig hemåt.